Tel: 0280-181 00

Malung-Sälens kommun - Box 14 - 782 21 Malung - Besöksadress: Lisagatan 34

  • Kontakt

Tipsa

Extern granskning av kommunens ekonomi

Malung-Sälens kommun har högre kostnader är andra jämförbara kommuner vilket resulterat i stora underskott. Befolkningsminskningen, färre antal födda barn och fler som behöver äldreomsorg kräver att kommunen anpassar verksamheterna för att få ordning på ekonomin. Det menar en analysgrupp från SKL.

Befolkningsminskning ger mindre skatteintäkter

Kommunstyrelse har gett en arbetsgrupp från Sveriges kommuner och landsting (SKL) i uppdrag att granska kommunens ekonomi. Resultatet av granskningen presenterades vid måndagens kommunfullmäktigemöte.

Under den senaste 20-årsperioden har befolkningsminskningen i Malung-Sälens kommun varit i genomsnitt 70 personer per år. Sysselsättningen är jämfört med övriga kommuner i länet mycket god. I gruppen 16-64 år är arbetslösheten 3,5 procent vilket är lägst i Dalarna och bland de lägsta i landet. Även ungdomsarbetslösheten är låg, liksom långtidsarbetslösheten.

En bidragande orsak till den låga arbetslösheten är den höga andelen företagsamma personer – Dalarnas mest företagsamma kommun - vilka bidrar till en hög sysselsättning. Även besöksnäringens snabba tillväxt bidrar naturligtvis till den låga arbetslösheten.

Stora underskott

Befolkningsutvecklingen har inneburit att skatteintäkterna inte ökat lika mycket som för resten av Sverige vilket påverkat kommunen negativt eftersom ökade skatteintäkter bland annat ska kompensera för höjda priser och löneutvecklingen i kommunen.

Hur ser det ekonomiska resultatet ut för kommunen?

Kommunens resultat för 2015 pekar på ett negativt resultat på knappt 31 miljoner kronor. Det stora underskottet finns främst inom socialnämnden och kommunstyrelsen. Såväl äldreomsorgen som service- och teknik redovisar miljonunderskott.

Sunt ekonomiskt förnuft

Gruppen från SKL som granskat Malung-Sälens kommun har utgått från hur ekonomin ska skötas i en kommun, då självstyrelsen och beskattningsrätten lägger ansvaret hos kommunen. Med allmänt sunt ekonomiskt förnuft menar man följande:

  • Kommunen finansierar den service och verksamhet man utför, man skickar inte räkningen till framtida generationer.
  • Man har ekonomiska marginaler för oförutsedda händelser.
  • Man har ett överskott bland annat för finansiering av investeringar, amorteringar och pensionsutbetalningar. 
  • Man bedriver en kostnadseffektiv verksamhet.   
  • Verksamheten anpassas till demografiska förändringar.

SKL:s analysgrupp har i sin granskning bland annat lyft fram det så kallade balanskravet och lagens miniminivå. De drar då följande slutsatser om kommunens ekonomiska läge:

  • Malung-Sälens kommun har ett balanskravsresultat på -23 miljoner kronor från 2014 som vi ska återställa med motsvarande överskott senast under 2017.
  • Resultatet under 2015 innebär att underskottet ökar ytterligare, det ska återställas 2018.
  • Om inget dramatiskt görs under 2016 riskerar underskottet att öka ytterligare.
  • Malung-Sälens kommun måste alltså vidta åtgärder som innebär att resultatet landar på en nivå på plus 23 miljoner kronor 2017 och antagligen på den nivån även 2018.

Analysgruppen sammanfattar kommunens ekonomi i ett antal punkter:

  • Hög skatt jämfört med andra.
  • Historiskt sett har Malung-Sälens kommun skött ekonomin ungefär som en genomsnittskommun (eget kapital och soliditet). Stor balansomslutning, stora skulder och stora tillgångar.
  • De senaste åren har kommunen dock haft stora underskott, och hög kostnadsutveckling. Vi har inte levt upp till lagstiftningens miniminivå när det gäller balanskravet.
  • Kommunsektorn har haft ”engångsintäkter” (AFA med mera) under ett flertal år.
  • Vi har inte anpassat verksamhetsutbudet till vår befolkningsförändring.

Stora strukturella överkostnader

Varför redovisar kommunen stora underskott?

SKL:s analysgrupp menar att Malung-Sälens kommun har strukturella överkostnader – sammanlagt cirka 40 miljoner kronor per år (cirka 4 000 kronor per invånare) - inom ett antal områden, det vill säga kommunens kostnader är högre än andra jämförbara kommuner.

Kostnaden i kommunen för ett barn i förskolan ligger på 148 000 kronor, medan genomsnittet i länet ligger på 135 000 kronor. Kostnaden för ett barn på fritids ligger på 52 000 kronor per år medan snittet i länet ligger på 34 000 kronor.

Antalet invånare äldre än 65 år uppgår till 2 551 personer, varav 12,4 procent får äldreomsorg. Kostnaden för äldreomsorgen är något högre jämfört med andra kommuner. Andelen brukare med särskild boende som är 80 år eller äldre ligger på 17 procent jämfört med 13 som är genomsnittet i länet. Kostnaden per brukare är lägre än genomsnittet men antalet är alltså fler.

Kostnaderna för IFO-verksamheten har varit höga, främst på grund av många och dyra placeringar av barn och unga. Även inom övriga verksamheter som politik, infrastruktur och fritid har kostnaderna varit högre än för andra jämförbara kommuner.

Kostnaderna måste anpassas

Utmaningen för kommunen är att kunna erbjuda en fortsatt hög servicegrad samtidigt som kostnaderna måste anpassas utifrån att befolkningen och antalet elever har minskat under en längre tidsperiod.

Hur ser SKL:s analysgrupp på utvecklingen framöver?

Enligt kommunens prognos kommer antalet elever troligtvis att fortsätta minska medan antalet personer i behov av äldreomsorg kommer att öka. Trots en skattehöjning från den 1 januari 2016 kommer detta inte att kompensera för kostnaderna. Om inget görs riskerar underskotten i kommunens verksamhet att passera 50 miljoner kronor år 2019 och 90 miljoner kronor år 2021.

Analysgruppens slutsats blir därför att för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning år 2018 måste kommunen reducera sina kostnader med minst 36 miljoner kronor, vilket motsvarar 5 procent av nettokostnaderna. Motsvarande belopp år 2021 blir 97 miljoner kronor (13 procent av nettokostnaderna).

- Kommunen kommer av allt att döma att få ökade statsbidrag mot bakgrund av det ökande antalet asylsökande och nyanlända. Det hjälper till men är inte tillräckligt för att få ekonomin i balans, säger Peter Sjöquist från SKL.

Vill undvika kritik, och det får kosta

Gruppen har även gjort några iakttagelser under arbetet gällande kommunens ekonomistyrning som sammanfattas i ett antal punkter:

  • Budgeten har inte varit styrande för alla verksamheter.
  • Vi har inte anpassat verksamheten till vår befolkningsförändring.
  • Vi har varit rädda för verksamhetsförändringar.
  • Otydlig rollfördelning mellan organisatoriska nivåer och mellan politik och tjänstemän.
  • Gruppen har fått intrycket av att vi inte har ekonomisk effektivitet så högt på dagordningen. Vi vill undvika kritik, och det får kosta.

Hur ska kommunen få ordning på ekonomin?

- Kommunen har väntat onödigt länge på att anpassa verksamheten. Ni har helt enkelt inte gjort rätt för er de senaste fyra åren, därför är det nödvändigt att ni sätter igång med det nu, säger Anders Nilsson från SKL.

Våren 2015 beslutades det om ett åtgärdsprogram motsvarande 16,7 miljoner kronor. Programmet pågår och ska ge effekt främst under 2016. Barn- och utbildningsförvaltningen har exempelvis arbetat med en verksamhetsutredning för att minska sina strukturella överkostnader, och Malung-Sälens gymnasieskola har överförts till ett kommunalförbund tillsammans med Vansbro kommun.

Kommunstyrelsens ordförande Kurt Podgorski har också aviserat att det i slutet av april kommer att presenteras ett handlingsprogram för att uppnå balans i kommunens ekonomi.

Läs mer

Analysgruppens presentationPDF vid måndagens kommunfullmäktigemöte.

Film: På uppdrag av Malung-Sälens kommunstyrelse har Sveriges kommuner och landsting (SKL) analyserat ekonomin i kommunen. Kommunfullmäktige fick på sitt senaste möte en presentation av Anders Nilsson och Peter Sjöquist från SKL:s analysgrupp som här visas i sin helhet.

Sidan uppdaterad 2016-04-19 av